Dokumentera i fält med smartphone del 2

Just nu är det mycket friluftsliv för min del. Igår paddlade vi kajak jättebra anordnat av en av elev.

Idag har jag varit på guidad utflykt i nationalparken Ängsö anordnad av studiefrämjandet. Guidade på ön gjorde Pelle Holmberg.

Mitt mål var att dokumentera utflykten på Ängsö med hjälp av min androidtelefon med samma metod som jag testade tidigare i veckan. Tyvärr fungerade det inte så bra att hitta de exakta positionerna med GPS:en. Så jag fick sätta ut foton och text på ett ungefär. I kartan ser du en del av de växter som vi såg på ön.


View Ängsö 2011-05-28 in a larger map

Säsong för att titta på växter på Ängsö är maj-juni. Det var två timmars båtresa dit från nybrokajen i Stockholm. På vägen dit fick vi bland annat lära oss om havsörnen som gjort en comeback på senare år i Stockholms skärgård (på grund av miljöinsatser).Vi lärde oss även om den inte så populära skarven, som ökat explosionsartat men nu avstannat.(Vad vi inte fick höra om skarven men som jag läser nu i wikipedia är att den använts som fiskeredskap i århundraden i Asien.)
Ejdern 'är en fågel som har minskat rejält de senaste åren i området. Dessa kommer jag faktiskt ihåg att jag såg överallt som barn ute i skärgården. Vi kallade dem saltvattensänder.

Ö utan träd, ett resultat av att Skarvar bor där  (Foto: Linn)

Har inte riktigt fattat vad den ska vara bra för

men om man nu håller på att ta fram denna sjukligt människoliknande robot så kanske det är läge att fundera på vad den kan vara bra för. Efter en lite trasslig dag på jobbet som idag full med "varför jobbar jag med detta"-tankar, så kan jag tänka mig att den kunde vara användbar som outtröttlig gnäll-lyssnare. Jag skulle då programmera den med ett intresserat ansiktsuttryck och fraser som:

- Nej, är det sant? Berätta mer..

- Jag förstår precis vad du menar, känner igen det där... usch

- Typiskt..

- Sanslöst.. helt hopplös situation..fattar inte att du orkar..

Skulle inte programmera den att  svara med goda, hurtfriska råd eller att den börjar prata om sin egen förträfflighet, det kan jag säkert säga. Utan den skulle istället bara lyssna förstående på allt mitt gnäll hela kvällen;-).

Norrsken och Berg

vackert skildrat med timelapse. Jag har sett filmerna säkert 10 gånger redan..De är bra

Att dokumentera i fält med smartphone del 1

Idag skulle jag testa att dokumentera en naturvandring med min androidtelefon. Vad som till sist fungerade (efter försök med appar osv) var detta:

1. Ställde in telefonen så att den tillåter användning av GPS (det kan kosta pengar men annars blir inte positionerna alls exakta, jag testade utan först)
2. Tog ett foto av en utvald plats med telefonen
3. Använde min twitterapp Seesmic, skrev ett tweet. Valde Add Location Map Link. Laddade även upp fotot jag nyss tagit. Skickade iväg tweetet.
4. Upprepade steg 2 och 3 när jag kom till nästa ställe osv.
5. När jag kom hem kollade jag mina tweet. Länken i tweetet ledde in i Google Maps där postionenerna visades som en pil och GPS-kordinaterna syntes. Bilden hamnade i TwitPics
6. Jag la till mina positioner (går med ett klick) i en ny Google Map som jag kallade Linns test. Nu syntes ställena som blåa nålar istället för gröna pilar Jag lade till bilderna från Twitpics (bara kopiera url-adressen) i respektive nål och skrev även till lite text.

Här ser du resultatet, klicka på de blå nålarna så ser du bilderna:

Det blev bara två platser men eftersom jag gjort en massa misslyckade försök så har jag säkert varit ute fyra timmar i terrängen idag och fotat allt möjligt

En mugg i ett träd ovanför en källa med vatten

Meningen var att jag skulle hitta en metod att dokumentera den åtta timmar naturvandring i Ängsö naturreservat som jag ska delta i på lördag. Jag tror att den här metoden kommer att fungera helt ok, speciellt eftersom jag kommer att uppdatera mitt abonnemang så att jag ska kunna surfa snabbare med mobilen. Eller faktsikt, jag tror att det kommer att bli hur snyggt som helst. Och med en massa fakta om blommor också..Missa inte mitt twitter på lördag och min blogg på lördag kväll alltså.

Sen har jag ju förstås en tanken om att det här ska användas i undervisningen, att jag ska kunna skicka ut elever på natuvandringar och att de kommer tillbaks med en sådan här typ av dokumentation. Men först måste jag vänta på att vi ska få resurser till det. ALLA lärare borde självklart ha en smartphone som tjänstemobil + tillgång till iPad osv. Hellre det än högre lön för min del.


Har du andra tips på hur man dokumenterar en naturvandring med hjälp av en smartphone?


Är det här som är mobile learning?

Är alltihop ett enda stort SPEL när allt kommer omkring?

I det här intressanta klippet påstås att hela livet håller på att spelifieras.

Belöningssystem är känt sedan länge inom utbildning och särskilt som en pedaogisk metod vid neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.

Belöningssystem är en form av kraftigare förstärkning av önskvärt beteende än enbart uppmuntran och beröm. Belöningar kan vara både materiella och i form av förmåner och trevliga aktiviteter. Man kan göra ett system där barnet får samla poäng som leder till belöningar. Definiera ett eller ett par beteenden som du vill se mer av. Välj sådant som barnet kan lyckas med. Bestäm vilken typ av belöningar som ska användas och vilken tid på dagen barnet ska få belöningarna. För att belöningarna verkligen ska fungera motivationsstärkande är det viktigt att det är sådant som barnet verkligen uppskattar. (http://www.lul.se/templates/page____3645.aspx 2011-05-22)

Det finns forskning som varnar för belöningssystem och hellre vill lyfta fram den inre motivationen, se till exempel den här artikeln eller den här filmen:





När jag läser  texterna och tittar på filmerna drar jag följande slutsatser när det gäller skolan:

•  att i skolan har vi nytta av effektiva yttre belöningssystem när vi vill uppmuntra enkelt, mekaniskt beteende VILKET VERKLIGEN BEHÖVS!!! träna in saker, öva in beteenden , goda rutiner, studieteknik, komma i tid, lära sig grundläggande utantillkunskaper, stå ut med tålamodskrävande och traggliga men nyttiga aktiviteter. Sådant som kanske tas för givet men som inte är det.

• att vi i skolan också måste använda andra sätt än yttre belöningssystem när vi vill jobba med kreativitet och större projekt, tankekrävande problemlösning och jag kommer då att tänka på coaching, nätverkande event, formativ bedömning, självreflektion, diskussion, att producera det man skapat (vilket väl också har med belöningssystem att göra och då tänker jag på hjärnans eget belöningssystem i form av signalsubstanser).

• att det inte finns någon motsättning mellan den första och andra punkten, utan att de kompletterar varandra eftersom båda sakerna behövs i skolan och att lärare måste vara duktiga på att avgöra när det ena eller det andra behövs .

• att det verkar vara helt fel metod att ge lärare löfte om projektpengar (ytttre belöningssystem) för att skapa något nytt och kreativt inom ett område. Helt rätt verkar istället vara att ge kompetenta lärare resurser och ramar såsom tid och teknisk utrustning och sedan följa processen och se vad det blir för något.

Tror du på yttre eller inre motivation eller både och? Rösta här:

Inre eller yttre motivation i skolan?
	Inre
	Yttre
	Inre och yttre men mest yttre
	Inre och yttre men mest inre
	Lika delar yttre och inre
pollcode.com free polls

Jag läste också den här blogposten på temat gamification och fick lust att pröva att göra Naturkunskap A gamified (spelifierad är kanske den svenska översättningen) och här på bilden syns resultatet. Det går numera  alltså att erövra olika badges genom att vara en flitig användare av den webbaserade kursplaneringen i Naturkunskap A. Finast av allt är  då att kamma hem pokalen Hall of Fame.

Det går också att checka in när man besöker sidan om man vill skryta med att man varit där :-)

Inget extraordinärt alls

Nu har jag varit på mitt första teachmeet vilket var trevligt. Jag beundrar de lärare som ställer sig upp och pratar om sin digitala undervisning. Det skulle jag också vilja göra fast kanske på ett lite mindre teachmeet. Men vad skulle jag prata om? Jag gör ju ingenting extraordinärt i jämförelse med andra. Jag skulle nog helst prata om det högst vardagliga användandet av teknik just i min vanliga arbetsdag. Om vi tar en dag som igår eller idag som exempel:

Börjar 8:30, jättetrött. Inga elever på plats än. Orkar inte sitta vid skrivbordet i arbetsrummet, orkar inte koncentrera mig där just för tillfället. kopplar loss den bärbara datorn, går till soffan med en stor kopp kaffe och jobbar därifrån istället istället. Kollar igenom några självättande test som en elev ska göra som repetiton. En annan elev ska labba men ska först göra en simpel variant av laborationen virtuellt med hjälp av ett dataprogram för att förstå vad den handlar om, vilket kommer att spara tid sen vid det praktiska arbetet.

Senare på dagen: Eleverna jobbar vid sina arbetsplatser utefter de kursplaneringar som ligger i lärplattformen eller i bloggform. De som hellre vill det sitter och jobbar i vanliga kursböcker. Alla säger till när de vill ha genomgång av något eller diskutera något eftersom vi har extrem individanpassning. Vid genomgång skissar jag oftast med penna på baksidan av papper som slängts i pappersinsamlingen. Men ibland använder jag den bärbara datorn för att visa filmklipp eller för att diskutera ett av elevernas dokument.

Tech Training by Pesky Library cc (by-nc-nd)

Lite senare på eftermiddagen är det klassråd:
Skissar klassrådets dagordning. Vi samlas vid runda bordet, kopplar den bärbara datorn mot projektorn. En frivillig elev är sekreterare, han får den bärbara datorn och skriver medan de andra dikterar. Alla kan se vad som skrivs på skärmen. Vi lärare har fått idén att starta en facebookgrupp för klassråden. Vi vet inte riktigt hur man gör men testar oss fram med hjälp av frivillig elev.  Fler datorer än min bärbara behövs, kollegan har en och en av eleverna använder sin smartphone. Det blir lite diskussion om säkerhet och integritet..En av eleverna gör sedan en kortpresentation (1 min) av sin prezi på klassrådet och ger sina reflektioner kring användandet av det. Diskussionen spårar in på dåliga powerpoints och vi googlar på det. Jag meddelar att vi kommer att göra elevutvärderingarna digitalt i år med Google Forms för att spara tid, det sammanställer sig självt. Vi använder google maps för att kolla vart vi ska nästa fredag och hur man tar dig dit. (kajakpaddling).

Ännu senare på eftermiddagen: alla elever har gått hem och arbetsdagen är slut. Jag orkar inte åka hem direkt, lägger mig i soffan först 30 min och vilar med meditationsmusik från youtube i hörlurarna, funderar över dagen och morgondagen.

Nu ångrar jag mig

Förra veckan intervjuades jag via Skype av Mohsen från Finland som forskar inom utbildningsteknologi. Det handlade om mitt deltagande i MOOC-kurserna PLENK2010 och CCK11 och allmänt om sociala medier. Vad hade jag lärt mig genom dessa kurser, frågade han bland annat och svarade att jag till exempel har lärt mig att använda twitter samt om digital identitet och personligt nätverk samt förstås om konnektivism.

Sen kom frågan om jag trodde att det skulle fungera med MOOC i ett naturvetenskapligt ämne som till exempel kemi. Jag sa direkt nej med motiveringen att för att kunna diskutera kemi så måste man ha grunder, ett språk med de naturvetenskapliga begreppen och en grundläggande förståelse för ämnet först.

Men nu funderar jag en gång till. Visst vore det vid närmare eftertanke en bra idé med en mer naturvetenskapligt inriktad MOOC. Men inte i ett traditionellt ämne, såsom biologi, kemi eller fysik tror jag, för då blir man så låst i sina tankar samt att  dessa skolämnen inte direkt ligger i topp när det gäller allmänhetens intresse.

Utan istället om något tvärvetenskapligt/mera vardagligt/problemslösningsinriktat som till exempel

• Vindkraft 
• Antibiotikaanvändning
• Solenergi
• Återvinning av hushållsavfall
• Miljömålen
• Konditionsträning
• Skräp i naturen

I dessa fall, skulle jag tro, blir det värdefullt med den mångfald i förkunskaper och intresseområden som blir vid en MOOC. Jag skulle gärna delta själv i en sådan iallafall. Ett exempel på problemlösning där helt olika kunskapsområden samverkade var när man byggde en kuvös som kunde repareras på bilverkstäder.

Sverige har naturvetenskaplig forskning och ligger långt fram när det gäller innovationsförmåga, kanske är det just ett av universiteten här som bör anordna en global naturvetenskapligt inriktad MOOC?

Hänger du med i vetenskapsnyheterna?

Attraktiv med vetenskapliga mått

I den nya kursen Naturkunskap 1a1 är en del av kursens centrala innehåll:

Naturvetenskapliga aspekter på och normkritisk reflektion över människans sexualitet, lust, relationer och sexuella hälsa.

Säkerligen har författarna av kursens centrala innehåll haft en tanke på vilken sorts relevant undervisning som skulle kunna  relatera till det här men avslöjar det inte i kursplanen. Den arme läraren (som inte väljer att följa läroböcker) lämnas att fundera ut det själv.

Vackra, attraktiva människor är något som iallafall fascinerar. Det har gjorts vetenskapliga studier om vad människor uppfattar hos andra som vackert och attraktivt. Man har kommit fram till att till exempel ett symmetriskt ansikte uppfattas som attraktivt hos både män och kvinnor. Man har frågat sig varför och kommit fram till att ett symmetriskt ansikte signalerar bättre gener och hälsa. Här förklaras mer om det. Det finns också ett samband mellan symmetri och tidpunkten för ägglossning.

Nerfertiti by La_Babi, Flickr cc(by-nc-nd 2.0)

Men vad är det då för mening att ta upp det här i undervisningen? Jag tänker att, förutom att ämnet kanske väcker intresse för biologi, det kan vara en ingång till att diskutera till exempel följande frågor:

• Vad är gener?
• Vad är "bra gener"?
• Är det viktigt med "bra gener" i det moderna samhället?
• Finns det annat än bra gener som är viktigt för att vara attraktiv i det moderna samhället?
• Hur viktigt det att vara fysiskt attraktiv och hur långt är det värt att gå i sin strävan efter att vara attraktiv (ang t ex plastikoperationer)
• Är livets mening att sprida sina gener vidare?
• Kan man lita på första ögonkastet? (angående vem som anses attraktiv i de vetenskapliga studierna och vem som är det i längden. Skulle studierna kunna göras på något annat sätt?)

osv.

På Symmeter kan du testa ditt ansiktes grad av symmetri och genom SymFace så kan du mixtra med ditt ansikte för att se hur det skulle se ut med perfekt symmetri.

Mitt rättså (ca 5 %) assymmetriska ansikte här:

Efter manipulation med Symface:

Ännu ett skäl att gilla tulpaner

Tulpanerna i mitt kök

Om du ska ha en lektion med mikroskopering och vill titta på något som syns klart och tydligt i mikroskopet, välj att studera klyvöppningar hos ett tulpanblad. Det är enkelt att fixa till ett preparat och klyvöppningarna och dess slutarceller syns skarpt.

"Klyvöppningar (stomata) är mikroskopiskt små öppningar (porer) som finns på växternas blad, framför allt på undersidan. Klyvöppningarnas funktion är att reglera hur snabbt bladet utbyter gas med omgivningen. Varje por har två specialiserade celler som kontrollerar öppningens storlek. Ur den luft som kommer in genom poren kan bladet utvinna koldioxid som används vid fotosyntes och/eller syrgas som används vid cellandning. Överskott av syrgas eller koldioxid (beroende på process) lämnar bladet med den luft som går ut genom klyvöppningen. I denna gas finns också vattenånga som avdunstat från vattnet inne i bladet (transpiration)." http://sv.wikipedia.org/wiki/Klyvöppningar (2011-05-04)

Gör så här:

1. Tag ett tulpanblad

2. Riv försiktigt ett litet hack i bladet

3. Notera den tunna färglösa hinnan (bild) på undersidan av tulpanbladet (epidermis=ett enda lager med celler)

4. Riv loss en liten bit av det tunna hinnan

5. Bred ut den på ett objektglas med en droppe destillerat vatten och placera ett objektglas över.

6. Titta i mikroskop

Eget foto

Photo credit: Peter Halasz cc (by-nc-sa)

Monocot Epidermis by Blueridges Kitties cc (by-nc-sa)

Det syns mycket tydligare i mikroskopet än på bilderna ovan..

Lär mer om klyvöppningar i den här pedagogiska filmen.

(klyvöppning=stomata)

Vetenskapens Historia på Svt Del 6 av 6

Jag brukar ibland vara kritiskt till tv-program om naturvetenskap. Men inte den här gången. Den här serien berättar om naturvetenskap på ett sätt som jag gillar. Naturvetenskapen sätts i ett sammanhang och kopplas till politik, filosofi, psykologi, ekonomi och mänskliga känslor. Kanske får de rent av fram att naturvetenskap inte går att skilja från samhället i övrigt? Att det angår alla, som en viktig del av allmänbildningen och förståelsen av hela samhället och mänskligheten?

I seriens alla delar berättas om vetenskapsmän, hur de arbetat och vad som drivit dem framåt och vad som gjort dem kända. En trevlig skoluppgift är att låta eleverna presentera valfri historiskt känd person inom naturvetenskapen på en glogsterplanch. Här är ett exempel som en av mina elever gjort:



Sista delen, del 6 av 6, i Vetenskapens Historia handlar om vår syn på oss själva, vilka vi är, vad gör oss till människor. Hur till exempel synen på människor/djur, förnuft, nervceller, datamaskiner, psykisk sjukdom och beteende har sett ut genom historien.

Den mänskliga hjärnan brukar vara ett ganska tacksamt ämne att undervisa om, eftersom det så lätt kan kopplas till oss själva och vardagen.

Grundläggande fakta om nervceller kan man läsa här och här har jag gjort några frågor och uppgifter på ämnet.

Här finns en annan bra översikt om hjärnans uppbyggnad och funktion

På Youtube finns många bra videor om hur kontakten mellan nervceller fungerar med hjälp av signalsubstanser. Här är en utan tal vilket passar bra om man själv vill föreläsa på svenska:



Det som ofta väcker intresse är drogers inverkan på hjärnan. Här är en video som förklarar varför det är svårt att sluta röka:



Och en om varför vi (jag) behöver kaffe:



För ytterligare fördjupning om hjärnan och vad som gör den mänskliga hjärnan så speciell rekommenderar jag detta intressanta TED-talk om spegelneuronerna som formade vår civilisation:

Jag måste blogga om detta en gång till

Har redan skrivit ett inlägg på min blogg för pedagogstockholm. Al Gore, en politiker som inte bara snackar utan också verkar vara en riktig doer, i mitt tycke. Nu har han släppt sin bok Our Choice i interaktiv iPad-version. 38 kr kostar den att ladda ned på iPaden. Jag köpte den igår och kan intyga att det är mycket bok för 38 kr.


Al Gore's Our Choice from Push Pop Press on Vimeo.

Tipper Gore from Our Choice/Rodale